Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226’
en fin, upplyst, bildad, nobel konservativ, men
han vågade aldrig erkänna detta. Däraf hans
försiktighet, därför gaf han sig sällan eller aldrig
helt och ryckte icke människorna med sig i de
stora momenten i landets lif, men hans
ovanskliga ära är att han förberedde dessa moment i
sin sång. Det är icke sant att människorna
vilja bedragas, ty observerar man dem noga, så
är det för sanningens skull de förirra sig, men det
är sant att de vilja ledas, ty människan är af
naturen ett socialt djur, som lefver i hjordar, har
kollektivitetens, samhällighetens instinkt i blodet,
i nerverna — i ju högre grad, dess bättre för
rasen. Judar, araber, finnar sakna den och ha
därför aldrig bildat stabila stater, de är
individualister af renaste vatten.
God, mild, öfverseende gick Topelius i
förlitan på att de fridsamme skola besitta jorden
undan för dagsopinionerna och blef aldrig någon
ledare, icke ens då han i pressens bardomsdagar
kunnat behärska opinionerna genom sin
tidning.
Han var konservativ, ty han höll på
religionen, särskildt i dess luterska form. Han var
monarkiskt sinnad, en legitimist, så lojal att han
i detta afseende står nästan ensam i vårt land.
Han „höll på auktoriteten i dess goda och vackra
betydelse." Han var inom en viss ram en
fol-kelig man, han höll på Matti, sådan Matti var
på sveden, åkern, ängen och i bondeståndet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
