Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248’
rier, hans hänvisning till de entusiastiska unga
dekabristerna i Ryssland, som 1825 offrat sig
för en stor och helig idé, gjorde att inspektören
för Finska militären baron Emil v. Willebrand,
som för öfrigt var honom mycket bevågen, lät
kalla honom till sig och sade ungefär följande:
»militären är lidelsefri, armén är endast ett kallt
vapen, om ni förstått mig, så går ni ej upp till
det stora protestmötet". Detta möte hade
sammankallats för att protestera mot utskottets
sammanträdande.- Lagerborg förstod, lydde — ett
motsatt förfarande hade skadat gardestruppen —
och lade in om afsked. Aret därpå var han med
om att grunda »Helsingfors Dagblad", hvars
redaktionssekreterare han blef ända till 1865, då
han blef dess hufvudredaktör. »Huru lycklig jag
var de åren", sade Lagerborg, »det går ej ur
mitt minne".
Huru Robert Lagerborg såg ut i sina unga
år, därom lämnar följande lilla anekdot en
föreställning. Universitetets kansler eller vicekansler
uppvaktades en dag af fyra finska
gardesofficerare: Lagerborg, Becker, Linder och v. Dæhn.
När de unga männen f full parad trädde in i
rummet, befann sig universitetets rektor där,
väntande på företräde, också han. Bländad af de
fyra officerarnes hurtiga skick och manliga
skönhet, utbrast rektor magnificus: »det sägs att
studenterna äro Apollos söner, något som stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
