Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257’
mal katolsk jude från Rom (han dog plötsligt
dagen därpå), gingo i borgen för mig. Jag fick
mitt kort rättadt och omställdt, nu hette det
no-bilissimo Signor Helsingfors Dagblad. Under
det stolta namnet var jag med både i Pitti och
Ricasoli, under det fullgjorde jag mina
korrespondentplikter.
Om detta löjliga quiproquo skref jag till
Lagerborg — det var min första
korrespondensartikel till »Helsingfors Dagblad," men den kom
aldrig fram. Från och med denna tid var jag
med i tidningen — i lust och nöd till dess
bleka död.
Under det lysande utställningsåret i
Helsingfors 1876 kom jag alla dagar i beröring med
Lagerborg och såg honom i hans esse. Hvilken
kraft, hvilken påpasslighet och snarfyndighet
utvecklade han ej vid denna tid! Jag var med,
när han pressade Edelfelt att skrifva den på sin
tid mångomtalade kritiken öfver konstafdelningen
på denna utställning. Edelfelt spjärnade emot,
han ville ej på några villkor, han visste redan
då, att en konstkritikers lott i ett litet land är
fruktansvärd. Om han ock talade med änglars
tungomål och hade kärleken — förr eller senare
skulle han blifva varg i veum, misstag,
inadvertenser, ja tryckfel skulle tillskrifvas illviljan eller
åtminstone dumheten. Men gentemot Lagerborg
hjälpte inga protester; Edelfelt skulle icke själf
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
