Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258’
behöfva skrifva, det skulle Rafael Hertzberg göra.
Han skulle bara säga det som skulle sägas.
Edelfelt gick med på förslaget, men då
Hertz-bergs stil icke föll honom i smaken, tog han
artikeln om hand och skref om den hemma hos
sig. Han tog ett heligt löfte att vi aldrig skulle
yppa hans illgärning. Nu äro de alla borta,
Lagerborg, Hertzberg, Edelfelt; af alla
utställande konstnärer och af dem som skrefvo om konst
äro Lindholm, Becker, Kleineh och några andra
kvar. Kanske jag trettiotvå år efteråt vågar yppa
artikelförfattarens namn utan risk för den ene
eller andre.
Men icke blott Edelfelt, många andra
styfvare viljor fingo lof att böja sig för Lagerborgs
älskvärda tyranni. Sjäfvaste „ostfinnen",
kaptenen på Sippola, om hvilken brodern-ministern
sade, att „han kommit på tvären in i världen",
som besatt den största portion af esprit de
con-tradiction jag någonsin sett hos en individ, fick
han att skrifva i sitt blad. „Och han skref bra
till ändå", sade Lagerborg, när han triumferande
talade om v. Dæhns förträffliga artiklar, hvilka
enligt min åsikt ännu i dag äga fullt bindande
kraft.
Därtill är att märka att v. Dæhn, som jag
ofta träffade hos en anförvant, öfverste F. Örn,
tidtals var rasande på „ dagbladsmagistrarna och
deras demokrati och den f-ns Lagerborg, som
ruinerat vårt lands godsägare". Sådan var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
