Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
hörde vi från rummet innanför ett starkt och
taktfast ta-ta-taa, ta-ta-taa, ta-ta-taa, åtföljdt af
lika taktfasta handklappningar. Så ifrig var
man med sitt ta-ta-taa, att hvarken skramlet af
fångvaktarens nycklar eller järnbommens för
dörren fall till golfvet för ett ögonblick afbröt
sången och bullret därinne. När dörren omsider
öppnades, sågo vi en underlig syn. Vi kommo
in i ett mycket stort, nästan trekantigt rum med
ett enda förgallradt fönster, som starkt belyste
förgrunden. I fonden längs triangelns bas fanns
en hög afsats, som åt det ena hållet försvann
bakom den väldiga ugnen, där en brasa
sprakade, åt det andra slukades af mörkret. Midt i
rummet hölls bal. Längs afsatsen sutto rader
af gamla häxor och sjöngo sitt ta-ta-taa och
klappade takt till en art sailor boy, medan de
yngre kvinnorna trådde dansen med lif och lust
och stampade i golfvet så att det rungade. Det
var hejsan, det var lust och skrik. Tjufvar,
kopp-lerskor, barnamörderskor, slinkor och
lösdrifver-skor, dömda och rannsakningsfångar, alla hade
här ett gemensamt tillhåll. Luften var, oaktadt
elden sprakade i den stora, öppna härden,
fruktansvärd, ty frånsedt trängseln stod där en hel
del nödvändiga träkärl uppradade längs
väggarna ...
Synbarligen togos de missionerande damerna
att börja med för nya interner, ty af häxorna i
det bortre ledet hälsades vårt sällskap med rop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
