Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
en psalm, i hvilken fångarna, den ena efter den
andra, småningom togo del. Sången verkade
dämpande på oron, men när predikan tog vid,
turvis hotande med eviga straff och lofvande
himlens salighet, bröt där ut en andlig rörelse,
som från stilla gråt och undertryckta snyftningar
hastigt växte till en storm af häjdlösa
snyftningar. Medan några gråtande lågo på knä och
vredo sina händer, kröpo andra fram till kära
mor, som flammande af trosifver, kanske ock
i triumf öfver den makt hon i detta nu besatt,
lät, om ock motvilligt, kyssa sina händer, allt
medan hon talade tröstens ord till sorgsna själar
och hugsvalade sjuka samveten. Jag tyckte mig
läsa i hennes hela uppträdande:
»Mitt hjärta nu rätt gläder sig.
Min själ i Gud förnöjes;
Min sak har segrat väldelig,
Min ovän nederböjes.
Ty se, den svage seger får
Och är med kraft omgjordad."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
