Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
genom Segersvärd som mellanhand till sin
moder en julgåfva om åttio rubel i rekommenderadt
bref. Pastorskan tog emot brefvet, och då
Segersvärd ej var hemma, lade hon det oöppnadt på
sin byrå. En ung anförvant i huset, som tyckte
om lacklukt och icke observerade, att brefvet
var ouppbrutet, tände på kuvertet vid brasan
och märkte först när det var för sent, att
lackparfymen i rummet blef väl dyr. Hela huset
råkade i uppståndelse för denna malör. När fru
Segersvärd upprörd omtalat saken för sin man,
svarade han helt lugnt: „Människor ha ofta
genom elden förlorat hus och hem, ja, lifvet, och
det är värre än förlusten af detta bref.
Lyckligtvis har jag i dag lyft min lön, tag nu åttio
rubel och för dem genast till fru Wehman."
Sedan Segersvärd kallats till kaplan i
Valkeala — han kallades med samtliga röster inom
församlingen på en när — såg jag honom
endast en gång, i Davidstad. Han var densamme,
trankil, vänlig och trofast. Han talade med mig
under den timme vi voro tillsammans om „det
ena nödvändiga", som det heter i teologisk
terminologi.
* *
Att tro är icke allom gifvet. Enligt min
å-sikt kan man icke på något sätt i världen
förvärfva sig tron eller förmågan att tro — den är
medfödd. Jag har tyckt mig finna, att ju yppi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
