Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Elisabeth, senare gift med en grefve
Schereme-tjeff, Manja, gift med en baron v. Knorring, och
Olga, samt deras väninnor i societeten i
Helsingfors gåfvo lifvet i detta hus klang, ungdom
och en färg af rosa, som det aldrig förr haft,
icke sedan grefve Steinheils och baron
Rokasoff-skis tider, sades det. Bland gästerna minns jag
särskildt fröknarna Aina och Hedda Cronstedt samt
fröken Toppelius, som voro mycket intima i huset.
Endast grefvinnan, makan, modern, född Suboff,
utgjorde ett undantag i det fria, tidtals hjärtliga
umgänget med helsingforssocieteten. Hon gick
stel och högtidlig omkring bland gästerna. Det
påstods att hon i Petersburg hörde till K. P.
Pobjädonostseffs lamm, men äfven där stod hon
på den vänstra sidan. På mig gjorde hon
alltid intryck af Zinnia, en på denna tid mycket
modern blomma, färgrik, ståtlig, rak, men utan
doft. Jag har från dessa besök ett allmänt
intryck af att hon gentemot vårt land uppträdde
mycket högt, för att ej säga ovänligt.
Grefve Heiden var vid denna tid mycket
rörlig. Hans blå ögon sågo sig sökande omkring
öfverallt. Han konverserade lätt och gärna, hörde
med begärlighet på små historier, och, med
för-lof sagdt, små skandalhistorier skydde han ej
heller. Carl Tudeer furnerade honom med de
förra, medan baron Georg von Alfthan var en
outtröttlig historieberättare i den senare stilen. Han
kunde helt visst Held och Corwin utantill. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
