Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
själf. Vi voro den tiden optimister allesamman,
alla som jag kände, utom W. von Daehn och
Robert Örn. Jag tänkte icke närmare på
företeelserna då. Om jag nu ser tillbaka, må det
genast vara sagdt att de bildade ryssarna äro
världens behagligaste människor. I den stora
personalen, som åtföljde deras majestäter,
föreföll flertalet af de verkligt dirigerande att vara
älskvärda människor, som tycktes besjälade af
de vänligaste känslor gentemot oss och vårt
land. Befriade från den eviga enerverande
fruktan för attentat, tycktes de draga andan, känna
en viss psykisk lättnad och lefva upp uti den
frihetens värmande sol, som lyste på Finlands
himmel, lyste där allt sedan den svenska tiden.
Kejsaren själf visade oss en egendomlig
välvilja, blandad med en viss butterhet. Om än
denna välvilja stundom föreföll aftvungen, så
var den dock i alla fall deciderad.
Misstänksamheten — yrkets *) oundvikliga förbannelse,
autokratins slagskugga — märktes och hördes
nog, men bands af viljans tygel och doldes af
kejsarinnans allt öfverstrålande älskvärdhet och
godhet. Kejsarens historia är icke skrifven ännu,
men kejsarinnan Maria Feodorovnas är färdig och
klar. Hon drog en flod af ljus, af sol och
värme omkring sig. Hon var ett föredöme i sina
omsorger om sin gemål och sina söner, främst
*) „Les désagréments du métier" (Napoleon III).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
