Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
den redan då sjukliga sonen Georg. Det var
helt enkelt rörande att se henne. Mot sin
omgifning var hon utomordentlig. Hon bad om
en tjänst vänligare, höfligare än den enklaste
hos oss, bad där hon kunde befalla genom en
kammarpiga. Tacksamheten är en af de positiva
dygderna; hvilken politisk trosbekännelse vi än
hylla, skola vi aldrig här i Finland förgäta
hvad denna kejsarinna varit och hvad hon velat
vara för oss.
Grefve Heiden, ja, för att säga något
positivt, så var han full af välvilja, men han var icke
någon vir tenax propositi. Först och främst
regerades han af sin hustru — „det är hon som
gjort honom till ortodox", sade redan brodern —,
vidare hade han ju fått uppdraget efter
„finnofi-len" Adlerberg, i hvilket tecken, det visste både
han och vi. Hans böjelse, hans humanitet, hans
västerländskhet gjorde, att hans känslor talade
för oss. Så länge vinden blåste med oss, gick
han i spetsen, men när den började att blåsa
emot oss, mellan 1885 och 1891, var han den
förste att falla undan. Han blef därför aldrig
någon ledare, han spelade alltid och
allestädes andra fiolen — i hemmet, i landet och äfven
här i Villmanstrand, där v. Daehn, ja, t. o. m.
Tudeer glänste som värdar, den förre genom
nobless och finhet, den senare genom aktivitet
och säkerhet. Man skall från finskt håll
måhända framhålla hans finskhet. I sådant fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
