Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu i sommareftermiddagsljuset och dess långa
blånande skuggor gjorde ett oförgätligt intryck på mig.
När vi kommo fram, var senator v. Daehn
mig till mötes och frågade om Torkel
Knutsson-statyn var färdig nu, och när jag besvarade
frågan med ett „nej, vi ha icke ens beställt den
ännu, endast korresponderat om saken", sade
han eftertänksamt: „det var illa, ty nu fruktar
jag för att den aldrig kommer upp mer". Med
generalguvernören blef där ett långt samtal om
offentliga konstverk och minnesvårdar. Ryska
ukaser och napoleonska författningar togos fram
och jämfördes. Slutresultatet blef att Torkel
Knuts-son-statyn gaf upphof till författningen af den
15 juli 1890 om uppresande af offentliga
monument. Den gamle riksförmyndaren, orättfärdigt
bringad om lifvet af ränkfulla präster och en
svag konung, hade nu, nära 600 år efter sin död,
gifvit anledning till en ny författning i detta land,
där han i tidernas morgon var med om att
befästa friheten och kulturen!
En hel hop år har gått sedan den tiden,
men icke ens ännu kunna alla detaljer i denna
fråga nedskrifvas. Jag skulle nämligen komma
att tillskrifva grefve Heiden något, som vi alla
här skulle anse väl och vackert gjordt, men det
kunde finnas de, som hade en motsatt åsikt . . .
Vare det nog sagdt att grefve Heiden gärna
velat låta frågan om Torkel Knutsson passera
oanmärkt, men han vågade det ej för — Duhonin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
