Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Detta rimmeri skref hon impromptu vid
fyllda åttiotvå år. Det måste medges, att det
tyder på en vitalitet *) och en själens friskhet,
som man vid dessa år skall finna hos få.
I ett af sina rim skämtade hon med det för
tiden rådande aktiebolagsbildandet:
Alla dar man uti bladen
Finner K. M. „nådigt" ge
bolag, hela långa raden
tillstånd till att lifvet se.
Men de gå ock öfver ända
— sådant kan nog ofta hända —
och när det så spörjs »hvarför"?
„Pengar fattas", jämt man hör.
Men, frågar författarinnan, är det då
nödvändigt att ha pengar beständigt? Hon föreslår
ett bolag, som skulle kallas
»Allmänneliga svenska
idéförslagsframställnings-aktiebolaget".
För dess grundande behöfves icke pengar,
bara idéer
*) Året därefter besökte hon Växiö, och i maj 1903
hade hon varit i Uppsala, hvarom hon skrifver: „som jag ej
sett på trettio år, —–-en gång i staden, ville jag se
mig omkring. Då jag kom till universitetshuset, står på
trappan en ung student, din René.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
