Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Jag hade från hörnet af Casinots torn sett,
bokstafligen taladt sett, hela Monaco; under
Gar-niers egid hade jag skakat hand med
spelhelvetets herre, serenissimus Albert I; hade spelat
och funnit att lyckan är en gatpojke: han
klappar på dörren, man öppnar och han springer
bort. Hvad hade jag mer att göra här? Jag
hatade allt spel; två dagars lättja äcklade mig.
Ingenstädes har jag sett folk gäspa så intensivt
som här i nöjenas paradis. Arbetaren, som
gäspar af trötthet, kan trösta sig när han här ser
nöjesträlen gäspa af ledsnad. Mitt arbete
väntade mig i Pavia, där jag i Certosa’n hade mitt
högkvarter. Jag tog farväl af mina reskamrater
och begaf mig till stationen. Gabrielle följde mig;
hon var som en mandelblomma, klädd i blekrödt
och hvitt; vi hade kommit för tidigt till
väntsalen och sökte upp det lilla kaféet vid
järnvägsstationen, där vi i den lätta blå skuggan af ett
blommande magnoliaträd njöto vår gelato, medan
vi väntade på expressen.
På marmorbeläggningen utanför kaféet
vandrade en herre i fladdrande byxor, för stor
bonjour, med en hatt ända ned till öronen, blå glas
i gyllne bågar och med håret oklippt och långt.
På dräkten likasom på den sjukliga gulbleka
hyn kunde man se att det var en ryss, som, van
att i hemlandet gå i stramt tillknäppt uniform,
här försökte sig på den svåra konsten att gå
civil och ändock hålla elegansen uppe. Svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
