Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
teten", ja t. o. m. i embetsrummen, med en
puukkoknif dinglande vid ljumsken, hade kallats
för hvad det också är, en oerhörd råhet.
Ga-loschtjufverier och andra nutida olater bland den
akademiska ungdomen voro helt enkelt
otänkbara; man bjöd till att vara gentlemän.
En dag i början af November, årtalet har
jag glömt, när gymnastikundervisningen skulle
taga vid, sade gamla Bergholm: „I dag gå vi ut
och åka skridsko. Isen ligger spegelblänk öfver
hela Kronobergsfjärden ända till Högholmen". Vi
gjorde det, spände stålsko på oss nedanför den
Borgströmska tobaksfabriken, och det bar af ut
mot Blåbergslandet. Hänförd af nöjet, af det
friska nordiska vädret, obekant med
hufvudstadens Marvatten", hade jag kommit allt för långt
ut på den is som bildat sig öfver Vanda ås
strömdrag; jag kände huru isen bågnade under mig,
förstod faran och ämnade vända om, men det
var för sent. Det brakade under mig, jag föll
in. Ensam, långt borta från kamraterna som
sökt sig norrut mot Sumparn, befann jag mig i
en kritisk situation. Allt medan jag ropade på
hjälp, försökte jag varsamt krafla mig upp på
isen, men den brast undan för undan. Jag
började tröttna och domna af kölden och greps af
en stark ångest, som tillsnörde, tyckte jag, min
strupe så att till och med ropen på hjälp
upphörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
