Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Plötsligt observerade jag att en person kom
från Skatuddsstranden åkande skridsko i full fart,
släpande en spira efter sig. När han kommit
närmare, lade han sig på måge på isen och
skuffade spiran långsamt och försiktigt till mig.
Jag uppfattade genast hans manöver, fick spiran
diametralt öfver vaken och var räddad. Min
räddare presenterade sig som civilingeniör Sivén
och förde mig, som var betydligt medtagen och
dufven, till stranden.
Där träffade vi »farbror" Pacius, som med
ett „Herre Gud, kära bror" placerade mig uti en
åkarsläde med många vänliga ord i den här stilen:
„stryk borde du få", „huru fan kan man bära sig
så tanklöst åt?" „tro nattgammal is!" „ge sig af
så här ut till hafs!" etc. Han förde mig
emellertid som den barmhärtige samaritanen till sitt
hem i det Dittmarska eller Renholmska huset i
Kronohagen, — gatunamn och husnummer kom det
ej an på då för tiden. Här blef jag emottagen
af fru Pacius, en den älskvärdaste, finaste och
mest belefvade dam, jag vare sig förr eller
senare träffat i vårt land. Pacius själf blandade
med mycken ifver en het, stark och söt toddy
åt mig, uppmanade mig för öfrigt att taga del i
aftonens bal på Societetshuset och dansa mig
varm. Hans fru rekommenderade ett varmt bad;
gaf mig ett par torra stöflar och en stor
sjubb-skinnspäls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
