Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Jag följde bådas råd, for genast till stadens
mig veterligen enda badstuga, den Dahlströmska
på Ulrikasborgsbärget ej långt från tyska kyrkan,
var med på bal och drack brorskål med mitt
lifs räddare, civilingeniören och
bränvinskontrol-lören Sivén.
När Pacius fyllde sextio år, 1869 den 19 mars,
beslöts bland sångarbröder och -systrar att han
skulle firas grundligt. Vi kunde den konsten;
och tid, det hade vi. När man i våra dagar vill
festa om, går det annorlunda till. Man vidtalar
en af restaurangernas eller klubbarnas gentila
hofmästare. „Huru mycket får det kosta per
person?" frågar han. „En 15, 20, 30 mark." Och
så är den saken klar. På sextiotalet var det helt
olika. Man hade som festlokal endast
Societetshuset och Kajsaniemi att tillgå, och så
Brunnshuset, som stod obegagnadt och oeldadt vintern
om. Nå väl. För att diskutera Paciusfesten, den
stora för hvilken Z. T. skref sin sång:
Nu lyser Guds sol på Finlands strand,
Nu smälter dess snö, nu bryts dess^band,
Nu klappar vårt bröst med friare slag,
Ty nu firar sången sin kröningsdag.
Den nittonde Mars i solskens brand
Kan aldrig bli glömd i nordens land,
När lärkornas drill ljöd högt uti sky
Och sången kröntes med Mästarn ny,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
