Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
anstrykning af teater, naturligt, öppenhjärtigt och
sannfärdigt som allt, hvad hon sade och gjorde.
Oaktadt detta skenbara yttre lugn var hon
upprörd, ty hon var fästad vid lifvet med starka
band. Hon hade ärft denna lifskärlek af sin
judiska fader, likasom hon ärft mycket annat med
detta semitiska blod, som, låt vara uppblandadt,
brände hett i hennes ådror.
Hon älskade konsten med denna flammande
kärlek, som de, hvilka aldrig känt dess glöd,
icke kunna förstå. Att engång, när hon vunnit
mognad, vunnit den kraft, som själfständigheten
ger, få tolka dessa diktens stora personligheter,
som på den svenska scenen nu buros upp och
fram af fru Elise Hvasser, det var hennes dröm.
För den drömmen stred hon och led hon, gaf
allt, ja, sig själf, och nu, nu skulle den
drömmen, som kostat henne allt, vara slut.
— „Komma till södern! Komma till södern,
huru skulle det kunna ske", sade hon suckande
till mig. »Under och mirakel ske ej i våra
dagar".
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
