Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Man kan förstå, med hvilka känslor furst
Obolenski skulle följa den ryska flottans öden.
Han hade ju själf varit sjöofficer, fått sin
uppfostran i samma skola och på samma fartyg som
flertalet af de personer, hvilka nu ledde det
vågade — det fanns folk som sade — det
dumdristiga företaget. Det var ytterst intressant att
höra honom tala om de olika orter, där flottan
rastade på sin färd, om de män, som stodo i
spetsen för denna Rysslands „ sista, hopskrapade
maritima kraft*’. Det var fullt tydligt, att fursten
icke hade något som hälst förtroende till de
yngre krafterna vid flottan. Det mesta af hvad
som senare sipprat ut om det snygga
kom-paniskapet Besobrasoff, kontreamiral Abasa,
Von-liarliarski fick jag äfven kännedom om vid
dessa samtal. Det fanns nog ännu en dignitär vid
denna tid i vårt land, som ej sparade sin tunga,
när det gällde denna sak, men uti hans skarpa
tal fanns intet af den sorg och det vemod, som
låg latent under furst Obolenskis ord, som gjorde
allt, hvad han meddelade, och honom själf
sympatisk för mig.
Då han var klartänkt och klok, hade han
för längesedan dels sett, dels genom sitt
undermedvetna vetande gissat sig till det maritima
panamat i Petersburg. Han var därför
fullkomligt fri från ali chauvinism i fråga om krigets
resultat, på samma gång han var förvissad om
att de ryska soldaterna från mellersta och Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
