Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nobel på en rekreationsresa längs Volga tili Astrachan
och Baku. Vi, det är Beilstein, redaktören
för en konsttidskrift Sobko, som i dessa rainnen
nämnts i föregående delar, och en synnerligen
hygglig och kunskapsrik, men ytterst tillbakadragen
ung man, anställd vid Volga fiskerierna,
jag vill minnas hän hette Rinde. Beilstein
lofvade presentera för mig „ Volga Modren“
med Basel och Schaffhausen. Att börja med
trodde jag, att hans löfte var ett puts, ty alla
veta, att Schaffhausen och Basel ligga långt borta
i det tyska landet, men det skulle visa sig, att
hän hade rätt. Jag, som vistats i Moskva sedän
mars månad, hade erhållit en månads permission
för att hvila mig från det ytterst enerverande
utställnings- och juryarbetet. Då minä
tvenne bref från Volga ej aro daterade, kan
jag ej mera säga, om resan gjordes i juli eller
augusti.
Beilstein var en högväxt, magerlagd man.
Ansiktsmuskulaturen utmodellerad som i de gamla
helgon-mälerierna hos Kölner skolans mästare.
Detta och det gränande skägget gäfvo honom ett
beslutsamt, strängt och på samma gång passioneradt
utseende, som oaktadt allt det oerhörda
andliga arbete hän utfört, stundom taite om underklass.
När hän yttrade sig utom sitt fackämne
och var intresserad, klarnade blicken och förmildrade
något dessa som i tempera målade drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
