Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvannämnda Ljung tämligen färglöst. Den världsberömda
Canovas målningar, som hän värderade
sä högt, påminna i färg om gamla fotografien
Jag har ofta kömmit att tanka på Stigells märkvärdiga
synminne och äfven taiat med honom
därom mera än en gäng, främst tili följd af en
rolig episod, som vi upplefvat tillsammans.
Min familj och jag bodde en sommar utanför
Helsingfors i hafsbandet, på den tämligen
stora, hafsombrusade Melkön. Vi bodde som Robinson
Crusoe så godt som ensamma, ty utom oss
befunno sig på ön värdfolket bestående af fyra
personer. Alla födoämnen måste hämtas frän
staden, utom fisk, som erhölls på stället, och
åtminstone att börja med mjölk, som öns tvenne
kuddor gåfvo oss, sä länge det knappa betet
räckte, det räckte tyvärr icke länge.
En dag kom Stigell på besök tili oss, hän
skulle lära min hustru att tillreda en ny delikat
rätt på id. Med sig hade hän persilja och
dill; strandlök, som också behöfdes, räknade
hän på att finna på vår ö. För detta ändamål
gingo vi hela familjen ned tili stranden för att
söka den nödiga kryddan. Det var en härlig hafsidyll
vi hade framför oss: hafvet blickstilla och
glänsande som vattradt siden, af stormvägor finslipade
granithällar och mellan dem små bukter
med en strand af gul sand. Vid stranden ett par
bryggor och några fordom rödmålade, nu svart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
