- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
14

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I kallelsen[1], som delgafs ständerna i tryckta mandat, framhåller
hertigen, att han i följd af hvarjehanda besvärligheter, farliga och
skadliga stämplingar, trots ständernas begäran och sitt tvenne gånger gifna
löfte[2] att utöfva regeringen, haft grundade skäl att nedlägga densamma
men att han utan ständernas vetskap ej alldeles ville skilja sig därifrån.
Utom regeringen, som särskildt framhölls, borde ständerna taga i
betänkande, huru den oordning, som uppkommit i riket, skulle kunna
afskaffas, och den “oro“, som förorsakats däraf, att många sökt göra
Söderköpings beslut om intet, efter dettas innehåll skulle kunna “stillas“,
samt vidare i förening med hertigen skrifva till konungen, att han med
det allra första själf skulle begifva sig till Sverige. Den i kallelsen
stadgade hårda straffpåföljden för den, som uteblef, motiverades med
att det ålåg en hvar, som menade ärligt med fäderneslandet, att genom
sin närvaro bidraga till dess välfärd och konungens hemresa. I
kallelsen säges uttryckligen, att denna gällde ej blott dem, som vägrat ställa
sig Söderköpings beslut till efterrättelse, utan menige rikets ständer,
af hvad namn och religion de än vore.

Genom en skrifvelse med Lindorm Nilsson (Lilliehöök), den ene
af dem[3], som deltagit i ofvannämnda beskickning, underrättade
hertigen äfven konungen om regeringsafsägelsen men betonade, att den ej
var definitiv, förrän han hört ständerna, hvilka han sade sig ärna
sammankalla till Arboga.[4] Sigismund ogillade emellertid en afsägelse med
villkor, isynnerhet sådana, som hertigen fäst därvid. Så snart
sändebuden återkommit till Polen, skyndade han att förbjuda hertigen


[1] ”Först och främst rijkzens rådh, thernäst aff ridderskapet och adelen, så månge
som til laga ålder och åhr kompne äre, erchebiscopen medh fyre aff capitularibus,
bisperne medh tree af capitelet och en prest aff hvart häredt, effter som the äre stoore
til, ridemestere och knechtehöfwidzmän aff hvar fänicke medh tree aff befälet, och
gemeene hofmän och knechter fyre, en bårgmestere medh två aff rådhet, och fyre
aff menigheten, tree bönder aff hvart häredt heller flere efther som häredene äre stoore
til”. Karls tr. patent om Arboga riksdag den 18 dec. 1596.
[2] 2 sept. 1594. Söderköpings riksdag.
[3] Hist. Tidskr. 1886 s. 82.
[4] ”Derföre hafve vi icke lenger E. Kon. M:tt till mishagh velett befatte oss
med rikzens regeringh, vthan hafve oss nu för the stender på thenne tidh her hafver
tilstädes varitt therifrån afsagdt och ther hoos varitt förorsakedhe att kalle rikzens
stender tillsamen till Arboga till fiorthen dager efter 20 dagh jul, der vi då för dem
sampteligen oss aldeeles ifrån regeringen afseige vele, och the måge då betänkie,
hureledes the till Eds. Kon. M:tz lyckelige hemkompsth vele förståndne och regeredhe vare”.
Till konungen i Polen. Utgick med Lindorm Nilsson. H. K. R. den 3 nov. 1596.

Obs.! I text och noter förekommande kursiveringar af förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free