- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
13

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ständerna, som då voro samlade på rikssalen, hvarefter han utan att
afvakta ständernas svar drog sig tillbaka. Möjligen hoppades han, att
denna afsägelse skulle ha samma verkan som hans faders 1527, men
var det hans mening, så bedrog han sig. Rådet uppsatte en skrifvelse,
i hvilken det motiverade sitt handlingssätt, och i denna instämde äfven
de öfriga ständerna med förklaring, att de ej gifvit hertigen någon
anledning att så hastigt nedlägga regeringen, men då det nu skett,
“befallde de det Gud och tiden“![1]

Rådet, hvilket betraktade hertigens afsägelse som definitiv,
öfvertog nu styrelsen, och i registraturet finnas åtskilliga skrifvelser
utfärdade i regeringsangelägenheter af detsamma; men i saknad af kunglig
fullmakt[2] och ovant, som det var, kände det sin ställning vacklande och
osäker. Karls afsägelse väckte ock stort missnöje i landet; från alla
landsändar sändes honom böneskrifter med begäran, att han ej skulle
draga sig tillbaka, och folket vände sig som förut med sina klagomål
till hertigen, och äfven han regerade.[3] Det fanns således tvenne eller
rättare sagdt trenne regeringar i Sverige, ty äfven ståthållarna
regerade. Rådet klagade öfver de svårigheter[4], det mötte, och hertigen såg
ej ogärna det trångmål, i hvilket herrarna råkat. I det längsta
hoppades han väl, att de skulle falla till föga och ånyo söka hans stöd,
men förgäfves. Med november månad upphöra rådets skrifvelser i
registraturet, några[5] af dess medlemmar stannade dock fortfarande kvar i
Stockholm, och något tecken till ändradt tänkesätt visade de ej. Karl såg
sig därför nödsakad att göra allvar af sitt tillkännagifvande. Mot slutet
af december månad utfärdade han den bebådade kallelsen till ständerna
att möta i Arboga den 18 februari. Den, som ej hörsammade
densamma, skulle aktas och hållas som kongl. Maj:ts orättrådige och otrogne
man och riksens och fäderneslandets fördärfvare samt som den,
hvilken sin rätte konungs närvaro ej gärna ser.


[1] Hist. Tidskr. 1886 s. 119.
[2] Den fullmakt, Sigismund vid sin afresa utfärdat, gällde hertigen och rådet
”samtligen”; se ofvan sid. 6.
[3] Fryxell IV s. 184. Professorerna i Upsala skrefvo i dec. 1596, att de med
stor hjärtans sorg förnummit hertigens regeringsafsägelse. Norlin, I s. 137.
[4] ”Men för de besuärlige lägenhecter och saker, som sigh i denne förlidne tijdh
tilldragit och begifuit hafuer, hafue vij i denn måtte föge kunned uthrätte” — skref
rådsregeringen till Gunilla Bjelke H. K. R. den 14 nov. 1596.
[5] Nils Gyllenstjerna, Erik Sparre, Gustaf Banér och Klas Bjelke; de stannade
kvar i Stockholm till början af följande år. Hist. Bibl. II s. 306.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free