Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det spred sig öfver till Sverige, där särskildt bönderna togo parti
för sina finska ståndsbröder.[1] Med grämelse hade Karl mottagit
underrättelserna om Flemings blodiga framfart; det harmade honom, att
han ej kunde komma allmogen till hjälp. Hans ovilja mot rådet
ökades, och hans vrede mot Fleming kände ej några gränser. Han hade
ej ord nog kraftiga att gifva uttryck däråt. Den “landsfördärfvaren“
och “afskummade människan“, den “bondebödeln och blodhunden“[2]
voro de benämningar, hvarmed han talade om honom. Fleming å
sin sida sparade ej heller på kraftuttryck om Karl; dessutom beskyllde
han denne öppet för att ha anstiftat upproret.[3] En försoning
mellan dessa båda motsåndare var vorden omöjlig, endera af dem måste
vika. Det var tydligen blott en tidsfråga, då de skulle drabba samman
med vapen i hand.
Men hvem skulle bli den anfallande? Det såg ut, som om Fleming
tänkte gripa till offensiven. Han höll, som ofvan[4] är nämndt,
krigsmakten i beredskap; han vidtog nya och omfattande rustningar,
särskildt bemödade han sig om att sätta flottan i ett utmärkt skick.[5]
Han hade kunskapare i Sverige, hvilka skaffade honom underrättelser
om Karls förehafvande. Gång efter annan utfärdade denne befallning,
att de skulle gripas.[6] Rykten voro äfven i omlopp, att konungen redan
om våren skulle öfver Finland begifva sig till Sverige[7] för att med våld
skilja hertigen från regeringen, och dessa rykten fyllde Karl med oro.
Äfven om konungen ej komme, så var att befara, att Sigismund skulle
uppdraga åt Fleming att med vapenmakt skydda de kungliga
ståthållarna i Sverige och på så sätt upprätthålla den olagliga och fördärfliga
regeringsordning, som Karl gjort till sin uppgift att afskaffa.
Med säkerhet visste Karl, att Fleming i de med honom besläktade
Gustafssönerna i Sverige hade anhängare, som voro beredda att på
allt sätt understödja sin frände. De hörde liksom denne till Karls
ifrigaste vedersakare. Arboga riksdag var ett direkt hot mot dem; de
visste mycket väl, att det snart skulle vara slut med deras makt, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
