- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
61

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sigismunds åtgärder med anledning af Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige, framför allt rådsherrarna, lämnade utan skydd. Visserligen
var han, som vi veta, föga vänligt sinnad mot dem, men han kunde
ej prisgifva dem åt hertigens godtycke. Blefvo de, såsom de
framhållit i en af skrifvelserna[1], tvungna att förena sig om Arboga beslut, skulle
hertigen helt visst äfven kunna draga adeln och krigsbefälet, som i
allmänhet betraktade rådsherrarna som sina ledare, öfver på sin sida.
Dessutom måste han tillse, att rådet verkligen kom i utöfning af
regeringen. I skrifvelsen från Bro hade de ju förklarat, att de, såsom
förhållandena då voro, ej kunde taga befattning därmed.[2] Han lät
därför tillställa de i Sverige varande rådsmedlemmarna skrifvelser, i
hvilka han ånyo uppdrog regeringen åt rådet och ålade hertigen att vid den
huldskap och trohetsed, denne som en riksfurste svurit och hvarmed
han var sin laglige konung pliktig, ej förhindra rådsherrarna i den
regering, som blifvit dem anförtrodd.

Tillika tog han rådsherrarna enhvar jämte hustrur och barn, folk
och tjänare, gods och egendom i sitt kungliga hägn, fred och försvar
mot allt våld och hvarje oförrätt. Men emedan rådet var näst de
kungliga och furstliga stånden det förnämsta i riket och hårdare än andra
ansattes af hertigen, fann han för godt tillstädja, att våld styrdes med
våld, om intet annat hjälpte, och uppdrog åt adel, krigsbefäl, hofmän
och landsknektar, borgare och bönder att efter yttersta förmåga hjälpa
till med lif och gods att försvara rådsherrarna, om något öfvervåld
skulle tillfogas dem. I brefvet[3] omnämndes äfven de kungliga
ståthållarna, hvilka alltså skulle åtnjuta samma skydd som rådsherrarna.

Till dessa båda åtgärder[4] — ett falskt meddelande om sin hemresa
och utfärdandet af försvarsbref för rådsherrarna jämte ståthållarna —


[1] Se ofvan sid. 57 not 2.
[2] Se ofvan sid. 56 not 3.
[3] Här anförda skyddsbref var dat. Warschau den 23 maj 1597 och utfärdadt för
Erik Brahe. Handl. ang. rådsherrarna. A. J. Messenius omtalar bl. 381 ett dyl.
skyddsbref för Sten Banér. Att Sten Banér särskildt namngafs, berodde enl. M. därpå,
att denne hade sådant begärt. Johannes Messenius, uppgift (Scondia VIII p. 48),
att detta bref medfördes af Hans Bremer felaktig. Det bref, han hade med sig,
anföres ofvan sid. 36 not 1.
[4] Vid samma tid tillskref Sigismund Axel Lejonhufvud och förklarade, att han
icke tänkte bruka honom längre bland sina riks- och regeringsråd, samt förbjöd honom
att taga någon befattning med rikets handel eller rådslag, hvilken åtgärd motiverades
därmed, att Axel Lejonhufvud uppväckt buller i Småland och uppsatt sig emot
konungen samt mot konungens förbud besökt det olagliga Arboga samkväm.

        Skrifvelsen dat. Warschau i maj 1597. Sigismunds Sv. reg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free