Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sigismunds åtgärder med anledning af Arboga riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro i det närmaste fullbordade, och hertigens anhängare i
Finland väntade med otålighet hans ankomst. Men huru
skulle det nu gå, då konungen påfordrat flottan? Skulle ständerna
kunna förmås att gifva sitt samtycke till en väpnad expedition till
Finland, då de kunde vänta, att konungen snart skulle bringa allt till
rätta? Det säger sig själft, att hertigen under dylika förhållanden med
otålighet afvaktade underrättelser, som bekräftade det gjorda
meddelandet; men Scheel hördes ej utaf.
Slutligen uppdrog han åt en af sina män att begifva sig till sjöss;
denne skulle segla till Gotland för att söka finna amiralen, öfverlämna
en skrifvelse till honom och påskynda hans hemresa. Samme
utskickade fick äfven i uppdrag att anhålla de skepp, som seglade till eller
från Danzig, undersöka, “hvad bref“[1] de medförde, samt lägga beslag
på sådana, som fördes till eller från rådet i Sverige. I början af juli[2]
återkom emellertid Scheel, och de underrättelser, han medförde,
bekräftade naturligtvis ej konungens tillkännagifvande med Nykirk.
Då, som vi veta, konungen i följd af att polska ständerna ej gifvit
sitt samtycke omöjligen kunde företaga hemresan, så framstår hans
handlingssätt i en högst egendomlig dager.
Hans afsikt kan ej gärna hafva varit någon annan än att söka få
flottan i sitt våld. Därigenom skulle han blifva oberoende af hertigen
i fråga om hemresan och denne därjämte blifva urståndsatt att
företaga resan till Finland. Konungens anhängare därstädes blefvo på
så sätt tryggade mot hertigens förföljelse. Skulle åter denne vägra
att afsända flottan, kunde han ställas till ansvar för ohörsamhet mot
konungens befallningar och skulden för att konungens hemresa ej blef
verkställd kastas på honom. Hvem som ingifvit konungen tanken
på denna om jesuitisk illistighet vittnande åtgärd, är svårt att afgöra,
men utan att misstaga sig torde man kunna antaga, att den utgått
från de hos konungen varande landsflyktige svenskarna. Man känner
sig frestad att gissa på en Lindorm Bonde. Som vi framdeles få se,
var det han, som genom en liknande åtgärd förmådde hertigen att
afbryta sitt fälttåg i Finland.
Men om Sigismund på nyssnämnda sätt verkligen lyckades hindra
expeditionen till Finland, så voro dock hans vänner och anhängare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
