Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ständermötet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom tagits i fängsligt förvar, svara inför ständerna. Det var alltså
en rättegång i stor skala, som hertigen ärnade anordna vid det
stundande riksmötet.
Gustaf Banér, Klas och Thure Bjelke afböjde emellertid förslaget
om rättegång. I en gemensam skrifvelse till hertigen förklarade de sig
vara alltför ringa att gå till rätta med honom[1]; till mötet sade de sig
ha velat komma, ehuru de ej blifvit “särdeles“ kallade[2], men på grund
af hvarjehanda i skrifvelsen angifna skäl[3] förklarade de sig nödsakade
att uteblifva. Liksom vid Arboga riksdag infann sig heller ingen af
rådet i Stockholm förutom Axel Lejonhufvud.[4] Äfven finnarne höllo
sig borta. Å finska adelns och krigsfolkets vägnar skref Arvid
Eriksson till “riksens råd i Sverige“ och tillkännagaf, att de ej kunde komma,
emedan tiden var alltför kort[5] och emedan konungen förbjudit dem att
besöka af hertigen utlysta möten och samkväm.[6] Däremot infann sig
svenska adeln, som det synes, tämligen mangrant vid mötet. Det var
ock detta stånd, som spelade hufvudrollen därvid.
Ständerna hade, som nämnts, kallats till den 24 juli, och denna dag
voro åtskilliga af dem samlade, men först två dagar senare började
förhandlingarna. Hertigen delgaf då genom Carl Sture ständerna i
”Storkyrkan”[7] sina punkter. Han klagar först öfver tillståndet i landet,
konungen var utrikes i Polen, många bref och befallningar kommo därifrån,
ingen ville lyda honom (hertigen). Söderköpings beslut blef ej aktadt eller
efterkommet; om huru sådant skulle kunna afhjälpas och riket komma
till ro igen, borde ständerna yttra sig. Andra punkten handlade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
