Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hertigen mottager underrättelse om att Sigismund var i annalkande med utländsk härsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men från rådsherrarna ingingo snart nog svar. Hogenskild sökte nu
som förut slingra sig undan den honom affordrade förklaringen, i det
han upprepade sitt förra svar, att det låge föga vikt vid hans ringa
person; han framhöll ock, att ständernas bref vore kraftigt nog
honom förutan. Han sade sig vara för ringa att “jaka“ eller “neka“
till det, som så “många förnämlige, vise och välförfarne riksens
ständer“ öfvervägt. Han lät emellertid hertigen — ehuru i försiktiga
ordalag — förstå, att det svar Lasky erhållit ej var sådant, det borde
varit. Efter att ha erinrat om att han alltid rådt till enighet mellan
det “kungliga och furstliga hus“ — ty rådde missämja dem emellan,
så “måste många andra sitta emellan“[1] — framhöll han, att den ej
skulle kunna på bättre sätt återställas än om hertigen skref till
konungen “broderligen, flitigt och vänligen“, att den svenska flottan skulle
med “all flit“ utrustas och väl försedd sändas emot konungen, när så
fordrades. Så borde ock “en stor part“ af ridderskapet och adeln
tillsägas vara redo att, när hertigen det befallde, möta konungen. Denne
borde ock underrättas om att alla rikets fästningar skulle stå öppna
för honom samt att han i all trogen underdånighet skulle blifva
“undfången“ af alla sina undersåtar. Och ändock, tillade han, H. F. N:s
egna utskickade svar och tillbud från Upsala lyder “något när“ vid
denna mening, så syntes honom dock lämpligt, att ett bref af ofvan
angifna innehåll “strax ännu utgå måtte“.[2]
Klas Bjelke svarade i en “zedel“ helt kort, att han ville infinna sig i
Stockholm[3], när hertigen anländt dit. Denne tog högst onådigt upp
detta hans tilltag att vilja bestämma tid och plats för mötet. “I måtte
rätte eder efter vår vilja“, blef hertigens svar, och för att låta honom
tydligt veta, att han ej längre ville tåla några undanflykter, bestämde
han en dag, då Bjelke hade att infinna sig, uteblef han, fick han vara
beredd på att blifva besökt.[4] Mot “besöket“ inlade den sistnämnde
visserligen protest men lofvade dock komma det första honom
möjligt var.[5] Skrifvelsen, hvari detta löfte gafs, är märklig, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
