Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 1. Dante och Goethe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Vid denna åsyn Herren Gud vardt tänd af helig vrede,
för att han i sitt mästervärk bedragits af den lede.
För den skull paret i ett träd blef evigt innelyckt,
där Kain mördade sin bror och Babel se’n vardt bygdt.
"Allt vet du, store Salomo! Ditt lof förkunnas vida.
Liksom för månen stjärnor små i tysta natten skrida,
så böja folken knä för dig på hela jordens rund;
men ej du känner dessa två, som fattat lifvets grund.“
Så hem hon med kamelers last och tyngda mulor vände.
Men Salomo från denna stund sig arm och ömklig kände.
Ej gladde honom spiran mer, ej nya templets ståt,
ej profetiors löftesord, ej sång, ej strängalåt.
Ej fann han mer behag i vin, som när i forna stunder
han med den mörka Sulamit njöt ro i månskenslunder,
ej i palatsens cederträ med deras gyllne glans,
ej i de nakna, trälande egyptiskornas dans.
Han kallade till sig Banaj och lade i hans händer
sitt tempel, sitt Jerusalem, sin makt och sina länder,
och ingen skulle vetskap få, att han med pilgrimsstaf
till Babel genom öknens sand allena sig begaf.
Han färdades på villsam stig i grofva tiggarkläder
och letade sig långsamt fram bland byar, tjäll och städer.
Till sist han kom dock trött och matt till Babels glömda näjd,
där spillror buro vittne än om tungomålens fäjd.
Af jättetornet syntes knappt de öfvervuxna spåren,
och vinden sorgset kved och pep i remnorna och snåren.
Bland dessa spillror reste sig ett fikonträd förkrympt,
och såsom armar röjde sig af grenarna en skymt. I
I österled af detta träd var stängd den svarte Harut;
i västerled af detta träd var stängd den hvite Marut.
Från detta fängsel sände de i stjärnenatten ut
sin klagan, mängd med ugglors skri och med scliakalers tjut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
