Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tredje kapitlet. Vrchlickýs episka diktning - 3. Orienten och norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orienten och norden.
Yrchlickys mångsidighet nöjer sig emellertid icke med
antiken, den kristna romantiken och renässansen, utan
sträcker sig äfven till exotiska näjder, såsom vi redan sett
af hans indian-dikter från ungdomsperioden. Likasom fallet
ock var med hans landsman Julius Zeyer, känner han sig
särskildt dragen till den indiska sagovärldens fantastiska
prakt och till den nordiska sagans tunga skönhet samt
till den muhammedanska lärodikten.
I den indiska epiken är det dock mindre den yppiga
koloriten som tjusar honom än dess höga etik med
betonande af kärlekens lifsprincip. I “Vicvamitras frästelse“
(LYIII) sörjer den gode konungen djupt öfver att han är
misskänd af sitt folk och sin gemål trots all sin dygd.
Den vise brahmanen råder honom då att värkligen bli
despotisk och sin maka otrogen, ty då skulle han bli prisad
som mäktig, stor och rättvis. Men Yicvamitra motstod
frästelsen, och då brahminen såg tårar i kungens ögon,
utbrast han:
"Jag gaf ett dåligt råd — jag ser det nu.
Lid ännu mera, men förblif dock god!
Det är det högsta. Du skall då bli lycklig
i all din ofärd . . .“
“Buddhas tiggare*4 (XIX) omskrifver den vackra
indiska sagan, huru Buddha såsom fursteson bytte till sig
en tiggares trasor och lefde med honom i vildmarken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
