Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den flyktiga bekantskapen, som snart måste råka i glömska.
— Några år senare, då Kristo återkommit till Kalofer, var
hon anställd som lärarinna där Kristo besökte också den
skola, där hon var, men nu kände de ej igen hvarandra efter
det nattliga mötet i Odessa, hälst som Kristo då hade haft
långt hår, men nu bar det kortklippt med fez. Under
samtalet kom hon händelsevis att taga fram några fotografier
från Ryssland, pekade på hans bild och sade naivt:
— Med honom blef jag sent en kväll bekant, då jag
skulle gå till ångbåten i Odessa. Jag vet ej, hvad han heter,
men hörde att han kallades »s kan dal is ten». Men jag mins,
att han var mycket hygglig och treflig. —
Då Botjov och de andra närvarande, som förstodo
sammanhanget, härvid ej kunde hålla sig från skratt, blef
den unga lärarinnan alldeles förvirrad.
— Min fröken! »Skandalisten» är just jag. Tack för
att Ni ej glömt migl
Resultatet af denna ömsesidigt öfverraskande upptäckt
blef, att den flyktiga bekantskapen återknöts och det så lifligt,
att de om kort voro förälskade i hvarandra. Botjovs eldiga,
lifliga lynne lär ock hafva haft ett starkt inflytande på det
kvinliga könet, lika som hans ståtliga, vackra yttre, som
mycket erinrade om föräldrarne, imponerade mycket: reslig figur,
stora svarta ögon, bred panna, krusigt svart hår, en fint böjd
näsa, svart skägg och mustacher samt fin, hvit hy.
Då Kristo för andra gången lämnade Kalofer, lämnade
han ock för alltid sin — älskarinna. Visserligen skref han
ett par månader efteråt, att hon skulle komma efter till
Rumänien för att viga sig med honom; men det var snarare
blott en tvungen hedersplikt som dikterade hans ord, ty
bil-tog och utfattig som han var, kunde han då ej ens bjuda
henne ett nödtorftigt uppehälle för dagen. Deras vägar
skildes för alltid. Men skalden Botjov har bevarat denna korta
kärlekssaga i ett af sina vackraste poem. Dikten, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
