Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru denna vackra dikt kom till, meddelar en af
Botjovs vänner från denna period: »En dag, då jag kom till
värdshuset »Stara Planina», fann jag Kristo fördjupad i ett
skriftligt arbete vid ett bord i källarsalen. Då jag frågade
honom, hvad han gjorde, svarade han ingenting och lyfte ej
ens upp hufvudet. Jag lämnade honom därför i fred och
satte mig vid ett annat bord. Om några minuter upphörde
han med sitt arbete och såg upp, och då han varseblifvit
mig, frågade han, när jag kommit. Därpå läste han halfhögt
upp det halffärdiga poemet. Sedan vi politiserat en längre
stund, frågade han, om jag inte kunde lämna honom några
slantar, då han var alldeles pank och logerat sista natten i
källarsalen. Då jag upplyste honom om att jag befann mig
i samma trångmål, frågade han skrattande, om jag icke
kunde gå ut och skaffa en bit bröd åtminstone. Därpå
fördjupade han sig åter i sitt poem.»
Denna lilla episod lämnar ett nytt bevis på den äkta
ingifvelse, som kännetecknade Botjovs skaldskap, och den
sprider på samma gång ett dystert skimmer öfver skaldens
ekonomiska förhållande. Hans vackra dröm skulle ej häller
än gå i fullbordan, och nu först begynte det värkliga
förnedringstillståndet.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
