Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och han fick löfte om fast engagement. Men då han begärde
förskott för att snygga upp sitt yttre, som var starkt medtaget,
gaf Vojnikov honom blott 20 francs. Han kände sin man
och misstog sig ej häller nu: Kristo köpte visserligen en
af-lagd kostym för billigaste pris, men återstoden gick samma
dag i sällskap med ett halft dussin »patriotiske» kamrater.
Utan ett öre på fickan kom han emellertid till Bukarest, där
det nya sällskapet samlades. Till representationer kom det
dock aldrig, ty regeringen förbjöd företaget på Höga Portens
önskan.
Kristos ställning vardt sålunda för hvar dag allt
tröstlösare. Den ende, som blef honom trogen, var en landsman
vid namn Kristo Karlovtscheni (efter serbisk-ungerska staden
Karlovtsi-Carlowitz), hvilken hade det lika dåligt. Deras
första bekantskap inleddes under mycket betecknande
omständigheter: det befanns nämligen, att Kristo I ej ätit på ett
dygn, men Kristo II — ej på två. Men Botjov var ej
rådlös för det.
— Om du är bulgar, broder, och vet bvad fattigdom
vill säga, så köp mig ett bröd, hade Kristo II sagt åt Kristo
Botjov, i det han torkade sina ögon. — Låt mig ej dö, och
Herren skall välsigna dig tusenfaldt! —
— Vet du, hvar man köper och säljer gamla kläder?
var Kristo I:s frågande svar. Det visste denne, förstås, och
så följdes de båda olyckskamraterna åt till gamla bazaren,
där en jude handlade med lump och kläder. Botjovs
finanskupp bestod i ett slags konvertering, i det han — på stället
— utbyte den kostym, han bar på sig, mot en ännu sämre,
och med mellangiften sökte de båda vännerna upp
närmaste värdshus för att att stilla hungern och troligen äfven
törsten. Då de bröto upp och öfverlade om billigt nattkvarter,
föreslog den med de lokala förhållandena förtrogne Kristo II
ett ytterst billigt sofställe — det var en gammal, bristfällig
vattenkvarn, som låg ett stycke utom staden. Dörren saknade
lås och gnisslade på sina järn; därinne huserade korpar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
