Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man må för öfrigt hysa hvilka åsikter som hälst om denna
Botjovs starkt socialistiskt anlagda natur — visst är, att just
denna omständighet förlänat hans lif och skaldskap ett
mänskligt, sympatiskt drag, som ställer honom vida framför hans
samtida och ger honom världslitteraturhistorisk rang.
I sammanhang härmed står på det allra intimaste
Botjovs frireligiösa, förnuftstroende världsåskådning, och för att
förstå hans radikalism i detta hänseende, måste man ock
känna till de historiska förhållandena, ty Bulgariens politiska
pånyttfödelse är olösligt förknippad med den religiösa
frigörelsen; 1876 års resning och konstitutionen i Ternovo 1879
voro endast de naturliga konsekvenserna af den kyrkliga
strid, som slöt med upprättande af bulgariska exarchatet
den 17 febr. 1870.
Ty den bulgariska nationaliteten hotades af en vida
värre fara än från de grymme turkarnes sida: det var det
högre grekiska prästerskapet eller fanarioterna, så kallade efter
fener, den grekiska statsdelen i Konstantinopel. Desse hade
under långa tider systematiskt sökt kväfva den bulgariska
nationaliteten och allt slaviskt andelif: folkskolor motarbetades
eller rent af förbjödos, slaviska handskrifter af religiöst
innehåll brändes å bål, bulgariske bypoper behandlades med
största vanvördnad och förakt af de förnäme prelaterna;
själfva det bulgariska språket undanträngdes därhän, att de
bildade icke längre kunde eller ville kalla sig bulgarer, utan
voro förturkade eller helleniserade, och de arme bönderna
utsögos och plundrades för de enormt högt betalade
kyrkoämbetenas skull. Efter Krimkriget utfärdade Höga porten
visserligen under stormakternas påtryckning sin beryktade
»Hat-i-Hamajun» af 1856, hvari — rakt i strid mot islams
väsen och tendens! — full jämlikhet utlofvades äfven åt
sultanens kristna undersåtar. Den folkliga rörelsen i
Bulgarien, som först framträdt i anskaffande af egna folkskolor
och egna läroböcker, fick härigenom ny fart, och för att
göra slut på den grekisk-bulgariska konflikten lät Porten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
