- Project Runeberg -  Kristo Botjov. En bulgarisk frihetsskald. En skildring från det bulgariska furstendömets befrielse /
70

(1891) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammankalla ett möte af 7 biskopar och 38 delegerade från
bulgariska eparchien. Men genom de grekiske biokoparnes
ränker valdes bulgariska ombud endast från de fyra största
städerna, och på det långvariga mötet enade sig de höge
fäderna om att ett bulgariskt folk i själfva verket ej fanns
till, och att det underliga språk, som talades i Tracien och
Makedonien, endast var en grekisk dialekt(!). Striden
flammade upp så mycket häftigare; flere fanariotiske biskopar
blefvo fördrifne och ersatte med bulgariske arkierejer, och
slutligen utsågo poperna till sitt öfverhufvud Ilarion
Makario-polski i stället för patriarken.

Oredan ökades än mer därigenom att ett parti, för att
frigöra sig från det grekiska inflytandet, arbetade på en
union med romerska kyrkan — en af rent politiska motiv
förestafvad plan, som först dök upp i Dragan Tsankovs
tidning »Bulgaria». Ryssland och England satte sig dock
häremot af fruktan, att det var ett värk af Napoleon III för att
stärka Frankrikes inflytande i Orienten. Denna rörelse dog
emellertid tämligen snart af sig själf.

Sådan var den religiös-politiska atmosfär, Kristo
Bot-jov insöp i sin ungdom. Redan som barn hade han aldrig
kunnat förlika sig med den obligatoriska kyrkogången; hans
tidiga minne af de snapssupande poperna ökade visserligen
icke hans aktning för kyrkans tjenare, och då hans karaktär
utbildat sig, såg han i den ortodoxa kyrkan
framåtskridandets farligaste fiende. Dogmer och mässor, rökelser och
blind auktoritetstro voro honom vidriga, och hans ursinniga
prästhat stegrades till fanatism. »Måtte Gud Fader förläna
oss mera förnuft och mindre präster», utbrister han på ett
ställe. Hans frireligiösa poem lida, ur rent konstnärlig
synpunkt, af öfverdrifter och nedtryckas af den skarpt
markerade tendensen. I hans dikt »Kamp» heter det bland annat:
I kval och träldom min ungdom svinner,
och hatets gift i mitt hjärta brinner.

Min blick är skum, och min slappa vilja
kan ej det goda från ondskan skilja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jakristo/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free