Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fenologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
FENOLOGI—FINKFÅGEL
116
smärtstillande medel, t. ex. vid vissa
former av huvudvärk.
Fenologi, läran om de periodiska
företeelsernas uppträdande inom
djur-och växtriket. Tiden för
flyttfåglarnas ankomst och avresa, vissa
djurarters vandringar, trädens lövsprickning,
blomning, fruktsättning och
lövfällning o. s. v. på olika orter och under
olika år, liksom ock den tid, som
förflyter mellan dessa fenomens
inträdande, är av den största vikt för
förståendet av ett områdes djur- och
växtvärld.
Ferm, säges om hönshunden, då han
är väl dresserad.
Festina lente, skynda långsamt,
sakta i backarna!
Fetknopp, skämtsam benämning på
en person, som har fullt upp av denna
världens goda.
Fettkörtel, en invid fåglarnes stjärt
belägen körtel, som isynnerhet tjänar
vattenfåglar till att lämna ett fett, med
vilka de med näbben ingnida sin
fjäderdräkt för att få den vattentät.
Fibrin, det äggviteämne som i form
av fina färglösa elastiska trådar
avsöndras ur blodlymfa, när blodet
stelnar eller levrar sig.
Fieldspaniel, se Spaniel.
Filé, det långa och smala, benfria
köttstycke, som ligger mellan
njurarna och revbenen på slaktdjur och
utgör det finaste, mest möra partiet av
deras kött. Filé av fisk består av
fiskköttets ryggstycken, befriade från ben
och skurna som kotletter.
Füm, med bronssilvergelatinemulsion
försedd folie, vanligen av celluloid, i
fotografien mycket använd i st. f. de
förut brukliga glasplåtarna, vilka ej
lämpa sig så väl vid resor.
Fines herbes (fins ärb) fr.
benämning på en finhackad, med smör
tillsatt blandning av persilja och andra
kryddväxter, företrädesvis
schalotten-lök, körvel, championer, dragon och
timjan. Brukas till omeletter.
Finkfåglar, fam. Fringillidae, ha
kä-gelformig, ej två gånger så lång som
hög näbb. Ruggning om hösten,
brämfällning om våren. Talrika släkten
och arter, varav här må nämnas
korsnäbbarna, Loxia, med
näbben kraftigt hoptryckt med de
utdragna, böjda spetsarna korsande
varandra. Större korsnäbben,
L. pytyopsittacus Borkh. Hanen
övervägande tegelröd, honan gröngul.
Näbb tjock, vid basen ungefär lika
hög som undernäbbens längd. Hanens
vinglängd 103—108 mm., honans 96—
100. Förekommer periodiskt över hela
landet i barrskogar. Häckar i
februari och mars. Mindre
korsnäbben L. curvirostra L. har svagare
näbb, vid basen ej så hög som
undernäbbens längd. Vinglängd hos hanen
99—102, honans 91—97. Liknar
föregående, men är mindre. B ä n d e
1-korsnäbben, L. leucoptera
bi-fasciata Brehm, har två tydliga,
breda, vita tvärband å vingarna. Har
häckat i Jämtland och invandrar
ös-terifrån då och då. T a 1 1 b i t e n,
Pinicola enucleator L. har mycket
kort och tjock näbb. Hanen har
huvud, hals, bröst och sidor mörkt
rosenröda, ovan grå, honan röd- 1.
gröngul. Häckar i Norrlands barrskogar
och stryker ibland om vintrarna i
stora skaror söderut. Domherren
Pyrrhula pyrrhula L., har näbb lika
hög som bred. Hanen har vackert rött
bröst, ovan askgrå och svart huvud.
Honan har brungrått bröst. G r
å-siskan Acanthis linaria L., har
panna och hjässa röda, framhals, bröst
och sidor rosenröda, övre kroppsdelar
mörkbruna med ljusa fjäderkanter.
Näbb horngul med mörk spets, 8 mm.
1.; honan mindre röd. Häckar i
Norrland, ibland längre söderut.
Långnäbbade gråsiskan A. 1.
holboelli Brehm, liknar föreg., men
har längre (9,5—11 mm.) näbb.
Grönsiskan, A. spinus L. är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
