Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fiskgjusesläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
FISKGJUSESLÄKTET—FLADDERMÖSS
120
även getbog, utmärkt för matsäckar
vid jakter, utfärder o. dyl.
Fiskgjusesläktet, Pandion Säv.
Rovfåglar med näbb utan tandutskott och
med borstklädda tyglar. Näsborrar
smala, snett ställda. Tarsen kortare
än mellantån, täckt av skrovliga fjäll.
Yttertån vändbar. Stjärten knappt
hälften av vinglängden. En art i
Sverige, över hela landet. Fiskgjusen
P. haliaëtus L. har huvudet vitt med
bruna streck och fläckar. Undersidan
vit med gulbrunt i krävtrakten. Iris
gul. Vaxhud och fötter gråblå.
Ving-längd 465—520 mm. Ungfågeln ovan
mörkbrun med vita eller rostfärgade
fjäderkanter. Undersidan vit. Iris
brun. Dunungen sotbrun med
vit-aktigt band längs ryggen. Flyttfågel.
Bo i större, fristående träd. Ägg 2—4,
gulvita m. stora bruna och grå fläckar.
56—69 : 41—48.
Fiskmås, se Måsar.
Fisktärna, se Tärnor.
Fjäder, en bildning eller utväxt på
fåglarnes hud. Fåglarnes
fjäderbeklädnad är blott en högre
utbildningsform av de fjäll, som uppträda hos
fåglarnes stamformer, kräldjuren (något
geentiskt samband mellan fjäder och
däggdjurs hår finnes däremot ej).
Fjäderfä, vanlig benämning på höns,
kalkoner, ankor och gäss.
Fjällabb, se Måsar.
Fjällgås, se Gåssläktet.
Fjällemmel, se Rått djur.
Fjällpipare, se Brockfåglar.
Fjällracka, se Fjällräv.
Fjällripa, se Ripsläktet.
Fjällrävsläktet, A 1 o p e x,
utmärker sig därigenom, att pannan höj er sig
plötsligt över nosen, så att profillinjen
är tydligt konkav. Öronen äro
rundade och ej mycket utskjutande ur
fallen. Fotsulorna äro ludna även under
trampknölarna om vintern. Till
släktet hör en art, Fjällräven, A.
1 a g o p u s L., som om sommaren är
blåaktigt eller brunaktigt gråsvart,
skäckig med vita stickelhår på huvud
och nos, sidor av hals och kropp
vit-aktiga med dragning i gult eller
blå-grått, undertill ljust gulgrå. Om
vintern helvit. Varieteter finnas: även i
vinterdräkt blåaktigt mörkbrun =
"b 1 å r ä v", eller mörkbrun med
gulgrå anstrykning på huvud och rygg
= "mörkbrun fjällrä v".
Fjällräven förekommer i
fjälltrakterna, men stryker tillfälligtvis nedåt
landet. Han lever mest av lemlar och
ripor. Ynglar i maj 1. början av juni
vanl. 6—8 ungar.
Fjälluggla, se Ugglor.
Fjällvråken, se Vråksläktet.
Fjösbenta vråken* se Vråksläktet.
Flack. En f. kulbana säges
en ur ett gevär avskjuten kula hava,
då den icke beskriver stor båge.
Fladdermöss eller
Läderlappar, ordn. Chiroptera, äro
däggdjur med främre lemmarna
omdanade för flykt, fingrarne starkt
förlängda och förenade av ett tunnt
hudveck som sträcker sig till
kroppssidorna och mellan lemamrne. Ordningen
omfattar sju svenska släkten med
tillsammans 12 arter. En översikt av
ifrågavarande släkten visar följande
särmärken:
I. Öronen sammanvuxna över
pannan.
A. Öronen längre än huvudet,
P 1 e c o t u s.
B. Öronen kortare än huvudet,
B a r b a s t e 1 1 a.
II. Öronen skilda.
A. Femte fingern ungefär så lång som
mellanhandsbenen (metracarpus) av
fjärde och tredje fingern, N y
c-t a 1 u s.
B. Femte fingern mycket längre än
mellanhandsbenen av fjärde och tredje
fingern.
1. Öronen bredare än höga,
bildande med sin nedre kant en ficka nära
munvinkeln. Vespertilio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
