Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mjältskott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
MJÄLTSKOTT—MUL- OCH KLÖVSJUKA
282
öppningar. Vid obduktion synes
mjälten starkt svullen, hans inre har
uppmjukats till en svartröd välling.
Blodiga utgjutningar i bukhåla,
tarmkanal och andra kroppsdelar
fullständiga bilden av ett mjältbrandsfall.
Genom mikroskopisk undersökning
påträffas bacillerna. Då mjältbrand
uppträder, böra veterinärer och
ordningsmyndigheter samarbeta. Kött av
mjältbrandssjuka djur är hälsofarligt
Människan smittas oftast genom små
sår på händerna, då hon är sysselsatt
med sjuka djurs behandling.
Blodsugande insekter anses även kunna bära
emellan smitta från sjuka till friska.
I regel bildas hos människan lokala
mjältbrandssvulster, som genom
operation i rättan tid kunna botas.
Mjältskott visar samma teckning
som leverskott.
Modervilt, de fullväxta hondjuren av
älg, kron- och dovhjort.
Modin, Erik, fil. dr.
regementspastor, f. 62, ntaurforskare, skriftställare.
Mongolisk fasan, se Fasaner.
Morfologi, se Zoologi.
Moripa, se Ripsläktet.
Morkulla, se Snäppfåglar.
Morkullsträck, se Snäppfåglar.
Morra, hund, räv, grävling och utter
m. i vrede.
Mosnäppa, se Snäppfåglar.
Mosse, tuvig, skogbevuxen eller kal
kärrtrakt av större eller mindre
utsträckning.
Motacilla, se Ärlesläktet.
Moteld, sista medel för att bekämpa
en utbredd skogseld. Denna anlägges
på passande avstånd från den
ankommande elden, hälst vid en väg, vars
mitt måste vara fri från brännbar jord.
Motelden kryper först långsamt
framåt, slår därpå i höjden och drar sig
genom draget från huvudelden raskt
mot denna. Så snart eldarne mötts*
kan faran anses över.
Motskott. En gammal regel säger
att man vid motskott bör låta haren så
att säga springa upp på
pipmynningen i avtrycket eller med andra ord
hålla på framfötterna. Ofta blir dock
detta bom. I stället bör man se mark
framför harens fötter vid avtrycket.
Mula, bastard mellan åsnehingst och
häststo; Mulåsna, bastard mellan
hingst och åsnesto.
Mule» den hårlösa delen av
överläppen hos nötkreaturen. Denna är
ständigt fuktig hos friska djur på grund
av en slemmig vätska som från
slemkörtlarna i huden där uttömmas på
mulens yta. Vid sjukdomar, åtföljda
av feber, är mulen torr.
Mullsork, se Rått djur.
Mul- och klövsjuka en hastigt
fortlöpande, mycket lätt överförd
sjukdom hos klövdjur. Den kännetecknas
genom blåsbildningar i mulen och
mellan klövarna. Den angriper
nötkreatur, svin, får och getter men
förekommer ock på bufflar, hjortdjur och
vildsvin, t. o. m. på renar.
Smittokällan är ännu ej känd, smittan
sprides antingen omedelbart från djur till
djur eller genom mellanbärare. Efter
smittans mottagande tar det 2 till 7
dagar innan sjukdomen kommer till
utbrott. Den börjar med feber.
Blåsbildningar på mulens slemhinna och
mellan klövarna förorsaka djuren
smärta, sa att de undvika föda och gå
liksom förlamade. Ett egenartat
smackande läte som djuren giva ifrån sig
sam ett häftigt dräglande äro ofta de
först igenkännbara tecknen på
sjukdomen. I godartade fall kan
sjukdomen gå till hälsa på 8 till 14 dagar.
Understundom tillkommer dock
varbildning, så att elakartade
följdsjukdomar uppstå och vilka ofta ha ett
långvarigt och dödligt förlopp. Att ha
genomgått sjukdomen skyddar ofta
djuren flera år, undantag finnas dock.
Vanligen botas sjukdomen utan vidare
åtgörande, svårare fall behöva dock
veterinär behandling, desinficiering
m. m. Nödympning (genom konstlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
