Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minst till den bildningssökande ungdomen, för vilken Mazepa
och Ukrainas kosacker helt visst kunna vara en lika lockande
lektyr som någon äventyrsroman, men med det stora
företrädet, att det här är verklig historia, som står i samband
med våra största fosterländska minnen. Särskilt i år, då
det 200-åriga minnet av Poltava-slaget firas, torde boken
om Mazepa kunna hitta väg till alla vänner av Karl XII:s
historia långt utom den trängre kretsen av våra många speciella
kännare av detta krigfyllda tidevarv. Och Mazepas historia är
därjämte skildringen av ett helt folks politiska undergång.
Denna i bästa mening populära plan utesluter dock
ingalunda, att mitt arbete — såsom jag vågar hoppas —
får ett verkligt historiskt värde, enär jag efter bästa
förmåga sökt tillgodogöra mig det rika material, som på tre
slaviska språk (lillryska, ryska och polska) har stått till
mitt förfogande, varjämte jag antydningsvis också begagnat
mig något av den stora litteratur, som vi på svenska redan
äga — tack vare våra många forskare i Karl XII:s historia.
Den stora allmänhetens ögon skola lätt halka förbi
namnen på mina slaviska sagesmän, och inga »lärda» noter
tynga den berättande stilen. Men dess mer kärkomna böra dessa
flyktiga hänvisningar kunna bliva för dem, som vilja vidare
fullfölja dessa undersökningar i ena eller andra riktningen.
För att så mycket som möjligt bevara den historiska
tidsfärgen har jag vid återgivandet av äldre svenska
sagesmän bibehållit det ursprungliga stavningssättet, och vid
tolkning av brev eller citat ur slaviska källor hava de utländska
låneorden mestadels fått kvarstå, men försetts med
översättning inom klammer, så att de kunna förstås av vem som hälst.
Tillägget om Mazepa i konsten och i skönlitteraturen
torde ock kunna påräkna en tacksam publik utöver de
jämförande litteraturkännarnas krets, och de inströdda
illustrationsproven må tala för sig själva.
Stockholm, september 1909. A—d J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
