Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
UKRAINAS LAND OCH FOLK.
»Ukraina! Var finnes en jord mera bördig och vacker?
Där finns det ej herrar, där är det ej judar, ej heller polacker.»
(Lillrysk visa från sjuttonde årh.)
Det är till den stora floden Dnjeper i Ryssland som
läsarens historiska fantasi förflyttas i denna bok. Det största
rinnande vattendrag i Europa näst »moder Volga» och »fader
Donau», tävlar Dnjeper, forntidens Borystenes, med den förra
i landskapets storslagenhet och med den senare i historisk
ryktbarhet. Ty Dnjeper är den ryska kulturens källflöde;
här grundades Kiev, »de ryska städernas moder», och utför
denna segelled sökte sig varjagerna, våra uppsvenska
väringar, som lade det statsbildande fröet i den
nordöstslaviska jorden, väg till Svarta havet och Miklagård
(Konstantinopel, Bysans) för att skörda guld och ära i främmande
land. Och en underbar historiens skickelse fogade så, att
Karl XII, själv en gengångare från den gamla vikingatiden,
en krigisk äventyrare i bästa mening, med svärdet banade
sig väg ända till dessa avlägsna näjder, för att vid Dnjeper
sluta sin eller åtminstone det svenska storhetsväldets lysande
hjältesaga och inhösta en omtvistad ära, men en
obestridlig ruin.
Dnjeper är, näst Dunaj (Donau), den av den slaviska
folkfantasien mest omhuldade floden, och själva ordet,
säkerligen av tatariskt ursprung och besläktat med flodnamnen
Don, Donets, Dnjester, Donau m. fl., torde betyda vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jamazepa/0008.html
