Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som för moskoviterna blev en spefull benämning på
lill-ryssen i allmänhet.
I krigstid hade kosjevojen oinskränkt myndighet, men i
fredstid låg all makt hos folkförsamlingen eller det folkvalda
rådet. Vid slutet av varje år skulle han avlägga räkenskap
för sin förvaltning, och om han då befanns skyldig till
missbruk, blev han ögonblickligen avsatt, stundom till och
med straffad med döden. Därför förekom det också
oupphörliga ömsningar av atamaner eller kosjevojer. Till tecken
på sin värdighet hade han bulava, en spira eller kort,
klubblik stav, vanligtvis försedd med en klotrund prydnad
i toppen. Någon särskild bildning utöver det praktiska
krigaryrket fordrades ej av honom, och det förekom till
och med, att mången f. d. seminarist, som från Kiev
hamnat i Sitj och valts till kosjevoj, rent av förnekade sin
läs-och skrivkunnighet för att ej väcka misstankar, och denna
brist, värklig eller låtsad, hade dessutom den fördelen, att
kosjevojen slapp skriftligt binda sig genom kontrakt eller
dokument.
Den ryske konstnären Rjepin har målat en vida bekant,
även i Stockholm förevisad tavla, framställande zaporoger,
dikterande ett smädebrev till turkiske sultanen — ett
konstverk, som utom sitt historiska intresse även mästerligt
framhåller olika skiftningar av skrattet och hånlöjet. Att
professor Rjepins komiskt-burleska teckning icke är överdriven,
därpå äga vi historiska bevis. När t. ex. sultanen Mohamed
IV i en övermodig skrivelse till zaporogerna, med
framhållande av sina många titlar såsom »solens och månens
broder, Guds ättling och ståthållare, härskare över
Macedo-niska, Babyloniska, Jerusalemska och Egyptiska riket» etc.
etc., ville tvinga de uppstudsiga kosackerna till ödmjuk
underkastelse, svarade dessa med ett brev, varav en kopia
föreligger från senare delen av det sjuttonde århundradet.
Detta kostliga dokument, på vars relativa äkthet kännare ej
tvivla, är av följande lydelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
