Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då denne med sin kameleontartade snabbhet skiftade politisk
färg och lämnade den fallna tsarevnan Sofia i sticket för
att tillbedja den uppgående solen. Mazepas ovanliga karriär
bevisar, att han måste hava haft ett mycket vinnande sätt
och en ovanlig förmåga att tjusa — icke blott svaga
kvinnor, utan ock män allt ifrån den galante konung Johan
Kazimir till den brutale, häftige och misstrogne tsar Peter,
och det faktum, att Mazepa i tjugo år — ofantligt mycket
längre än någon lillrysk hetman före eller efter honom —
kunde behålla sin svåra position, skulle icke hava varit
möjligt, därest icke Mazepa hade varit en lika trogen som
nitisk ledare av Ukrainas angelägenheter i tsardömets tjänst.
Tsar Peter, äljes icke utan skäl mer eller mindre misstrogen
mot sina rådgivare och undersåtar, sviktade ju icke ens
i sin goda tanke om Mazepas ärlighet vid Kotjubejs
anklagelser, och man känner endast ett fall, då tsaren på sitt
vanliga skämtsamma sätt lät hetmanen förstå, att även hans
huvud satt löst på axlarna. Det var vid ett gästabud hos
Mensjikov, där tsaren gjorde en antydan om sin avsikt att
ombilda kosackerna till reguliära ryska trupper. Då Mazepa
invände, att man ej borde oroa kosackerna i otid, hade
Peter ryckt honom i knävelbårarna, kallat honom förrädare
och skrikit: »Nej, nu är det tid för mig att ta itu med er.»
I samband med Mazepas personliga feghet och
bakslughet stod utan tvivel hans misstro till zaporogerna
och lillryssarna i allmänhet, och denna ringaktning
underblåstes genom hans polska uppfostran. I detta avseende
uttalade han sig själv mycket oförbehållsamt inför tsaren.
»Mina föregångare — yttrade han en gång till honom —
voro antingen odugliga människor eller alltför bundna vid
gamla traditioner och bruk, och regeringen misskrediterade
dem även i kosackernas ögon. En hetman måste handla
så, att han främjar tsarens intentioner utan att därför mista
förtroendet hos de sina. Detta ernås, om han i de minsta
saker står på kosackernas bästa, så att de i honom se en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
