Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karl XII:s olyckskamrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skoropadskijs universal till det lillryska folket av den 8 dec.,
och han tillägger, att Karl XII:s huvudarmé »i flera viktiga
drabbningar» minskats med hälften.) Omständligt beskrives
slutligen, huru svenskarna i Minsk, Borisov och Mohilev
rövat kalkar och helgonbilder, gått in i kyrkor med sina
hundar under gudstjänst och i Mohilevs katedral »kastat ut
på marken det heliga sakramentet, Kristi lekamen, ryckt åt
sig kalken och druckit upp vinet». »Karl XII pinar och
uthungrar sina fångar utan att utväxla dem med ryska,
hugger av fingrar, pryglar lillryska fångar till döds» o. s. v.
I den svenske kungens lugnande försäkringar till den
lillryska befolkningen »döljer sig hans illvilliga avsikters
dödliga gift.»
Av liknande innehåll var tsarens proklamation till
zaporogerna, vilka fingo löfte om 1,500 gulden för varje kuren
(kompani) om året utöver den vanliga sålden. Den som
utlämnade en fången fientlig general skulle få 2,000 rubel;
på en fången överste sattes ett pris av 1,000 rubel och på
varje soldat 3—5 rubel. Ytterligare framhöllos svenskarnas
ogärningar, huru de gjort ortodoxa kyrkor till stall och
förvandlat dem till lutherska och unionistiska kirchi. »Vi
kunna utan blygsel säga, att intet folk under solen kan
berömma sig av sådana friheter, privilegier och skattelindringar
som det lillryska av tsarens nåd, ty ej en enda slant ha vi
tagit från Lillryssland till vår statskassa.
Svenskarna å sin sida voro ej heller sena med
lugnande försäkringar åt den lillryska lantbefolkningen. Samma
dag som Karl XII och Mazepa möttes, utfärdade det
svenska krigskommissariatet ett kungligt manifest, att den
inryckande hären ej ärnade förhärja Ukraina, om blott dess
invånare förbleve lugna och ej gjorde de svenska trupperna
något förfång, utan fastmer för reda pengar sålde alla
ätbara förråd, som kunde erfordras. Och i ett av Piper
kontrasignerat manifest på lillryska, daterat Romny d. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
