- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
76

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en menniska blir lite mera sedesam af sång och
musik. Det var också, hva’ herdepöjken David
tänkte; för si, när som att kung Saulus blef riktit
rasande, så ögonen lyste som ellkol i’n, då var
det David, som var illmariger och börja å knäppa
på harpsträngarne, och då lugna sej kungen och
blef ålrajt igen. Jag tror, det vore godt, om man
kunde ha sej en konsert en gång i veckan. Men,
förstås, det beror på, hva’ de’ är för slag, som
man sjunger och spelar. Inte får de’ vara smörja,
inte. För si, musiken tränger rätt in i hjerteroten.
Och är musiken dålig, så blir man dålig; och är
den go, så blir man go. Go musik ska’ man ha,
och de plenti.

Men när jag satt der i salen, så inte bara
hörde jag, utan jag tittade också. Jag måste som
vanligt se mej omkring på folket, för att se, hur
dom såg ut. Det första, som då kom i hufvu på
mej, var en förvåning öfver att dom var så snygga
och schangtila. Dom såg ut som riktiga
herskapsmenniskor, helanste hopen. Och mellan
sångnumren så tog jag mig en liten promenerare i
gångarne och syna’ menniskorna lite närmare. Det
var välan en tusen personer; och svenskar var
dom, hela smetar, för det var en svensk konsert.

Well, när som att jag gick der å kika’ på dom,
så tänkte jag si så här: Jaså, här sitter ni nu och
mojar er! Bonnpojkarne och bonnjäntorna har ju
blifvi riktiga, fina amerikanare och amerikanskor.
Och så ser ni till och me’ lite förståndigare ut,
än ni gjorde i Sveden. På det viset tänkte jag.
Men så var ’e nå annat, också, jag kom å tänka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free