Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, här är vi penningmenniskor, hela bundten.
De’ kan jag säja er, att Jan Olson vill ha mönni,
och de’ plenty. För si, det är bra att ha iblann.
Har man pengar, då behöfver man inte krypa
för andra, inte. Det är penningkararna, som
regerar verlden. Är man en fattiglapp, då blir man
föraktad och nerskäld och nertrampad, man må
vara en allri så bra kar i sej sjelf. Men si, har
man pengar, då bockar sej menskligheten och
skrapar med fötterna och smilar och berömmer och
sjunger lofsånger, man må vara en allri så dålig
kar i sej sjelf. Derför ska’ man skaffa sej plenti
me’ pengar, så man inte behöfver låna af andra
för sitt och de sinas behof.
Det fins inte en på tusende, som är villig och
glad att låna dej pengar. För skams skull kanske
han inte säjer nej, utan säjer yes, yes. Men
sen så går han allti och tänker på de der utlånta
pengarne och är i hemlighet förargad på dej. Och
du för din del, du känner det just, som om det
hade kommi nå smolk i mjölken, och du är inte
så gla’ att träffa karn, som du var förut.
Nej, pengar får vi lof te att förtjena, annars
kommer vi ingen hvart. Men som jag har sagt
er förut, så ska’ de vara en gräns för allting här
i verlden. Det fins väl andra saker att tycka om
än pengar, kan jag tro. Sjunger man bra på
penningvisan, då blir man en förtorkad Judassjäl, som
gör hva’ djefvulskap som helst, bara för att
förtjena några femcentare. En riktig, normal
menniska, hon har ögona öppna för hvarteviga smack
här i lifve och tackar Gud för allting, som är godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
