Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtaftryck i ett medeltida murbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen kollodiumhinnan full af luftblåsor, som genom hålen uppumpas från det under-
liggande porösa murbruket, men om före lösningens anbringande underlaget indränkes
i sprit, minskas luftsugninpen högst betydligt. Säkert är, att de kollodiumhinnor,
som erhöllos af Pimpinella-bladets epidermis, enligt amanuensen vid Riksmusei Bo-
taniska Afdelning Dr. Th. Halle voro vackrare än de, man vanligen erhåller från
bladaftryck i kalktuff.
De bestämbara växtaftrycken voro följande:
Acer platanoides L. 4 delfrukter, 1 så godt som fuUständig, de andra mera
fragmentariska.
Cfr. Dactylis glomerata L. Åtminstone de allra flästa gräsbladen torde tillhöra
samma art. Dessa blad äro 3,5—5 mm breda, på ofvansidan försedda med en i genom-
skärning triangulär ränna, på baksidan motsvarad af en markerad köl. Härutinnan
förelåg ingen olikhet med Dactylis glomerata. Tyvärr voro aftrycken ej lyckade,
hvadan på kollodiumhinnan endast konturer af en och annan långsträckt epidormis-
cell kunde skönjas.
Pimpinella Saxijraga L. Några aftryck visade sig hårstamma fran såvål ofver- som
undersidan af blad, hvilka genom sin forgrening, nervatur, serratur o. s. v. noga
ofverensståmde med Pimpinella Saxijraga. Som sårskildt karaktåristiska framtrftda
på kollodiumaftrycken ofversidans stora, starkt hvålfda epidermiscellcr.
Säkerligen har det varit på en kultur-gräsmatta, som under byggnadsarbetet
murbruksklumparne tappats för att sedan inläggas i murmaterialet. Trädgården var
ett synnerligen viktigt led i Cisterciensernas klosteranläggningar. Än i dag lefva bland
klosterruinerna ett antal växter, hvilka af Hofberg tolkas som »flyktingar ur den
forna klosterträdgården«. Vi låna ur hans skildring af ruinerna från 1868 p. 120:
»En liten skog af popplar och lönnar öfverskuggar hvarje sommar de nakna murarne
och gräsväxta grushögarne med sin lummiga grönska, och på den saftiga gräsmattan
kring ruinerna frodas ännu några flyktingar ur den forna klosterträdgården, såsom
Luktviol (Viola odorata), Körfvel (Myrrhis odorata), Vintergröna (Vinca minor), Mysk-
malva (Malva moschata) och Gultraf (Oenothera biennis)». Om nu alla de af Hofberg
uppräknade växterna värkligen härstamma från medeltiden, lemna vi i detta sam-
band ur räkningen.
På den nutida herrgårdsträdgårdens gräsmattor, i hvilka ruinerna äro inramade,
växa ännu i dag lönnar, Dactylis och Pimpinella.
Dactylis är ej förut känd från den svänska medeltiden, men vällönn och
Pimpinella Saxijraga.
I Svenskt Diplomatarium 6:145 nämnes om »Vnum plaustrum platani, dicti lön«.
(Th. M. Fries p. 32). I Närke är Acer platanoides sedan ålder inhämsk ; det viktigaste
fyndet är i ett subborealt lager med Picea excelsa från Löppeskärret (Sernander p. 72).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
