Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - III. Halvfabrikattillverkningen - Tillverkningens organisation - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
verkningen, som också i avsevärd omfattning utnyttjas. Omedelbart efter
sammanslagningen överflyttades sålunda den vid Skultuna bedrivna halv-
labrikatullverkningen till ,Västerås, och kort därefter koncentrerades
nellabnkattillverkningen till Skultuna, i det att Västeråsverkens tillverk-
ning av helfabnkat överflyttades dit under åren 1913—1914 De sist-
nämnda verken specialiserades sålunda på halvfabrikattillverkning Ett
större helfabnkatsverk (ammunitionsverkstad m. m.) finnes dock ännu i
v ästerås.
Frånsett den tillverkning av hithörande grövre produkter (huvudsak-
ligen ror samt fr. o. m. 1916—1917 även mässingplåt), som sedan 1904 be-
drivits vid Wäsby verkstäder samt sedan länge vid Gusums mässing-
bruk (vid sistnämnda verk dock i huvudsak endast för egen förbruk-
ning, enär produktionen därstädes inriktats på mera förarbetade artiklar
såsom duk, spik och stift, nålar, hakar och hyskor m. fl. dylika små-
artiklar), förblev ifrågavarande koncern så gott som ensamstående i sin
bransch tills ar 1914 med igångsättandet av ett nytt större metallverk
(* mspangs Metallverk) inhemsk konkurrens om marknaden uppträdde
Under aren 1914—1918 utbyggdes där anläggningar för allsidig halvfabri-
kattillverkning. År 1919 övertogs av detta företag Wäsby verkstäders
rörelse. Under sista tiden har slutligen elektroindustrien, som är en
betydande förbrukare av halvfabrikat av koppar m. fl. metaller, i viss
omlattning börjat själv framställa dessa. Så är exempelvis numera fallet
med de större kabelverken, vilka försetts med egna tråddragerier.
Metallverken redovisas först fr. o. m. år 1914 i den officiella statistiken Produktions-
separat och frän denna tid föreligga följande data: utveckling
samt in- och
Ar Antal företag Antal arbetare Salutillverkii.-vurde utförsel.
1 000 kr.
1914
1915
1916
1917
1918
1919
1920
5
5
4
4
4
4
4
1385
1634
1596
1532
1372
1330
1678
16 755
29 529
50 896
52 659
61153
76 531
67 039
I tabell 1 (sid. 175) äro uppgifter över den totala tillverkningen av halv-
iabnkat sedan 1896 anförda. En jämförelse mellan dessa och ovan
angivna salutillverkningsvärden utvisar, att metallverkens produktion
helt domineras av den kraftigt växande halvfabrikattillverkningen
Införseln av halvfabrikat har däremot företett en långt svagare steg-
ring (tabellerna 1 och 9, sid. 185). Under förutsättning av att den totala
konsumtionen av dessa metaller i ungefär konstanta proportioner fördelar
sig pa halvfabrikat (plåt, stänger, rör och tråd etc.) och på annan direkt
förbrukning (legeringsändamål och gjutning), kan man tvdligen genom
att satta införseln av halvfabrikat i relation till totalförbrukningen av
resp. metaller erhålla ett mått för införselns relativa betydelse. Eäknar
man därvid med de förut (tabellerna 4, 7 och 8) anförda konsumtionssiff-
rorna. erhållas följande för ifrågavarande utveckling synnerligen talande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
