- Project Runeberg -  Järnhälen /
109

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Förebådande skuggor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningen angående den Jacksonska saken. Men jag
underskattade den verkan som ett dylikt domsslut
— uttalat av två så mäktiga samhällsmedlemmar —
skulle åstadkomma.

Visserligen lade jag märke till en viss
överlägsenhet hos mina bekanta i allmänhet, men detta tillskrev
jag det ogillande som rådde inom vår umgängeskrets
i anledning av mitt tilltänkta giftermål med Ernest.
Det var först efter någon tids förlopp som Ernest
tydligt påpekade för mig att denna allmänt reserverade
hållning inom min klass var någonting mer än en
tillfällig misstämning och att det bakom den gömde
sig hemliga drivfjädrar som dikterade det samfällda
beteendet. »Du har givit tillträde till ditt hem åt
en fiende till din klass», sade han. »Och inte allenast
det — du har också skänkt honom din kärlek, du vill
bli hans hustru. Detta är förräderi mot din klass.
Tro inte att du undgår att bli straffad.»

Men det var redan före detta som min far kom hem
en eftermiddag, då Ernest var hos mig, och vi kunde
se att han var ond — filosofiskt ond. Riktig vrede
fick sällan makt med honom, men en viss grad av
behärskad förargelse tillät han sig emellanåt. Han sade
att det var nervstärkande. Och vi kunde se att han
var förargad på det sättet när han kom in.

»Vad tycker ni väl?» utbrast han. »Jag har varit
på lunch hos Wilcox.»

Wilcox var den överårige universitetspresidenten. Hans
åldriga hjärna var proppfull med idéer från 1870-talet,
och han hade aldrig besvärat sig med att revidera dem.»

»Jag var bjuden», sade min far. »Han hade skickat
efter mig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free