- Project Runeberg -  Järnhälen /
324

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Avgrundens folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och nästan kvävd. En kraftig hand grep mig i axeln
midt i den täta trängseln och drog och slet våldsamt.
Smärtan och det kvävande trycket gjorde att jag
svimmade. Hartman kom aldrig ut ur portgången.
Han skyddade mig och tog emot det första våldsamma
angreppet. Detta blev min räddning, ty trängseln
blev snart så oerhörd att man knappt kunde röra
armar och händer.

Jag kom till sans igen midt under det värsta
tumultet. Allt omkring mig var samma vilda kaos som
förut. Jag hade blivit indragen i en väldig flod, som
ryckte mig med utan att jag visste vart. Men jag
kände friska luften omkring mig och det styrkte mina
lungor. Svag och yr i huvudet som jag var, hade jag
en obestämd förnimmelse av att en stark arm hade
fattat mig om livet och halvt lyfte och halvt släpade
mig framåt. Jag förmådde endast helt svagt hjälpa
till att förflytta mig. Framför mig såg jag ryggen
av en mansrock som oupphörligt rörde sig. Rocken
hade rämnat i midtsömmen och var stadd i
taktmässig rörelse. Rämnan öppnade och slöt sig
oupphörligt allt efter som mannen rörde sig. Detta fenomen
fascinerade mig en stund, medan jag höll på att återfå
sansen. Sedan kände jag smärta i kinderna och i
näsan och upptäckte att blod droppade från mitt
ansikte. Min hatt var borta. Mitt hår var upplöst och
hängde kring axlarna, och smärtan i huvudet påminde
mig om att någon i trängseln inne i portgången hade
slitit mig i håret. Det gjorde ondt i mitt bröst och
mina armar voro klämda och gjorde ondt på minst ett
tjog olika ställen.

Min hjärna klarnade småningom, och jag vände mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free