Det svenska järnet genom seklerna / 31 (1931) Author: Albert Tärnlund - Tema: Metals, Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Vårt bergväsen utvecklas till verklig storindustri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungen upprättade han en förteckning över alla
gruvor, hyttor och järnverk. Enligt denna funnos
år 1624 i

	Hyttor	Bergsmän	Osmundsmeder
Värmlands bergslag	28	124	84
Noraskog och Linde	85	197	62
Bispbergslagen	56	236	—
Österbergslagen och Skinnskatteberg	66	253	—
Västerbergslagen	59	183	188
Tillsammans	314	993	234

Sedermera uppfördes för samma områden
sammanlagt 174 hammare.

År 1628 utfärdades en kungl. förordning, att alla
gruvor i landet skulle uppmätas och kartor
däröver upprättas, och följande år upprättades den
första svenska gruvkartan (över Falu gruva).

Under Karl Bondes ledning blev vårt bergväsen
en verklig storindustri. Produktionen stegrades och
en mera rationell arbetsmetod genomfördes. Enligt
gamla skattelängder och andra handlingar
beräknar man, att under 1300- och 1400-talen
framställdes av 13,600 ton järnmalm omkring 3,400 ton
osmund, således av 1 ton malm 1/4 ton järn. Åren
1600—1630 utvanns årligen av 27,400 ton malm
8,500 ton gjutjärn, således på 1 ton malm 0,32 ton
järn.

I Ljusnarsberg påträffades 1624 en kopparåder
och orten upphöjdes 1641 till kopparbergslag (Nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>