Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Vårt bergväsen utvecklas till verklig storindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsving. Dannemora med sin fina malm och sitt
utmärkta järn trädde i spetsen för hela Europas
järn- och stålfabrikation.
Gustav Adolfs död 1632 vållade intet avbrott i
den storartade utvecklingen. En fast grund var
lagd och på den kunde det byggas vidare. Det av
Gustav Adolf 1630 inrättade Bergamtet ersattes
1637 av Generalbergamtet och 1649 av
Bergskollegiet, som skulle gå bergsmännen till handa med
råd, grunda nya företag och tillse, att man stod i
full nivå med bergväsendets utveckling i andra
länder. Också ökades produktionen nu i allt raskare
tempo; från 1640 till 1700 framställdes i en otalig
mängd större och mindre hyttor årligen av 81,600
ton malm 40,000 ton gjutjärn (av 2 ton malm c:a
1 ton gjutjärn). I Nora och Linde voro ej mindre
än 93 hyttor eller masugnar i verksamhet.
Även järnförädlingsindustrien gjorde stora
framsteg, särskilt beträffande handsmideskonsten,
som framför allt bedrevs i Godegård i
Östergötland samt vid Dannemora och Lövsta i
Uppland. Samtidigt med inrättande av Bergskollegiet
utfärdade Kristina en hammarsmidesordning och
på nytt stadgades uttryckligen, att intet gjut-
eller osmundjärn fick exporteras, utan endast
stångjärn av god kvalitet. Exporten därav ökades
årligen och uppgick år 1645 till 18,500 ton. Det
svenska stångjärnet blev nu också dominerande på
världsmarknaden, och de svenska hammarverken
blevo en förebild i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
